Här presenteras två böcker i en kassett – Petter Holmqvists I en stund som denna och Sofia Lindströms plats, spela död.

I en stund som denna

"Jag skriver om andra; människor som befinner sig i situationer som i och för sig ibland tangerar mitt eget liv, men som inte är jag, och heller aldrig någon jag känner, men som jag däremot tror mig veta någonting om. Dessa situationer leder mig ofta till nya situationer, till ställen där jag definitivt aldrig har varit, men som ändå känns fullkomligt bekanta och sanna. Då är jag nöjd. Hade jag inte kunnat detta, eller trott mig kunna detta, dvs. ljuga sanningsenligt, så hade jag aldrig sysslat med det här. Det hade helt enkelt bara blivit vansinnigt tråkigt.
Varför skriver jag korta berättelser? Längden på en text beror på hur mycket man har att säga. När man fått sagt det man ville, så sticker man. Det är ingen mening med att stanna om man inte har mer att säga."
– Petter Holmqvist

plats, spela död

"plats, spela död är en samling infall, nedskrivna som korta texter. Dessa infall är föreställningar, minnen, drömmar, mer eller mindre hypotetiska, mer eller mindre sanna.
Är det poesi? Absolut, i så motto att språket äger en poetisk kvalitet, en "konstfärdighet", "dragningskraft" osv. Är det prosa? Absolut, i så motto att meningarna ofta är grammatiskt korrekta.
Kompromiss? Absolut inte. Dessa infall vill inte vara dikt-dikt, vill inte bli noveller. Utan genretvångströja vill de glänsa som sig själva. Lite beskäftiga, och vackra.
Jag tror språket om vadsomhelst, om allt. Jag vill göra språket rättvisa, skriva det så som det faller sig, se vad det blir."
– Sofia Lindström

Petter Holmqvist: "F.d. scentekniker, f.d. belysningstekniker (det låter mycket tjusigare än det är), f.d. tidningsbärare, f.d. make, nuvarande pappa och studerande."

Sofia Lindström: "Jag är född i Korea, 1971. Adopterades som bebis och växte upp utanför Nyköping, på landet, bland hundar och katter. Kossor fanns det också, i närheten, liksom ormar om somrarna, och man cyklade överallt. När jag gått ut nian kunde jag bli vadsomhelst, så jag flyttade till Uppsala och gick på estetisk/praktisk linje med dans. Sen kunde jag bli dansare, och jag började på Balettakademin i Stockholm. Där blev jag skadad, och mådde inte så bra, så jag hoppade av och åkte till Paris. Där satt jag förstås på caféer, och skrev. Så kom jag hem och blev fil. kand. i litteraturvetenskap, franska och svenska. Jobbade som dans/teaterskribent och diverse. Plötsligt flyttade jag till Bö i Norge och gick på skrivskola, med Eldrid Lunden och Svein Jarvoll och en massa andra duktiga. Där var fjället, där var jag, och där kunde "plats, spela död" skrivas ned."